Snart fyller vår lilla stora tjej 7 år. Inte klokt vad tiden går fort! Hon har ju varit med sedan hon var liten bland mina tyger och pysselgrejer, så det här med att pyssla och sy tycker hon om. Här är det hennes lilla Kalle kanin som har blivit kalasfin.
Hon har sedan späd ålder alltid fått hjälpa till här hemma eftersom jag är av den fasta tron att alla barn ska känna sig behövda istället för ivägen. Därför har hon varit van vid att vara med i de dagliga sysslorna. Många är de tillfällen då vi grejat med något tillsammans och där jag efter en stund tackat storstilat för hjälpen och sedan har hon återgått till någon egen syssla och jag har fått fortsatt greja med mitt. När jag var liten fick jag och mina syskon alltid hjälpa till och stängdes aldrig ute från vare sig kök, garage, tvättstuga eller syrum. Det är jag så glad för idag! Tack mamma för att jag och syrrorna fick röra till det ordentligt när vi skulle baka och tack för att vi fick sortera ditt syskrin i tid och otid. Tack pappa för att vi fick greja i garaget och för att du tvingade oss att hugga i ordentligt när vi var små. Kärlek!
Jisses vad jag drar iväg, men som ni märker så brinner jag för barns rätt att få vara med. Inte bara på låtsas, utan även på riktigt! M har stuckit sig på nålen många gånger, men nu har hon fått in den rätta knycken! ;)
Det är vi som skall tacka! Kan väl erkännas idag att det var ett smart drag att ni fick hjlpa till. Vi får all hjälp idag. Vi slipper sy, baka och graget kram mam o pap
SvaraRaderaHåller med EXAKT!! Social delaktighet är nästan det finaste man kan ge sina barn. De älskar det dessutom! KRAM!
SvaraRaderaTack för att du sätter ord på något som borde vara självklart! Visst ska barn få vara med och hjälpa till! Deras insats räknas!!
SvaraRaderaKaninen är ju jättefin ju!